Privatkliniken Elite på Sangla-gatan i Tartu erbjuder medicinsk hjälp i högsta klass samt en modern och lyxig miljö. Den första kvinnokliniken i Södra-Estland grundades av gynekologen Andrei Sõritsa i 2001. Hans son, Deniss har också följt sin pappas spår. Innan Fars dag pratade vi med doktor Sõritsa om livet, om att vara pappa och självklart också om medicin.

 

 

Läkaren Andrei Sõritsa är känd för att ha hjälpt många kvinnor att bli mamma. Särskilt sådana som inte har lyckats med det på egen hand.

 

Allt började när Andrei i 1994 utbildade sig vid Kiels Universitet i Tyskland. Doktor Kurt Semm, som var hans handledare, var den vägledande läkaren i laparoskopisk kirurgi. Denna metod som är också känd som titthålskirurgi är väldigt effektiv när det gäller att diagnosticera och behandla olika sjukdomar i magregionen.

 

När Andrei Sõritsa återvände från Tyskland började han att utveckla både laparoskopi och provrörsbefruktning ( ivf ) vid Tartu Universitetets klinik. Redan i Tyskland hade han lagt märke till att orsakerna till sjukdomen endometrios, som är känd i över hundra år, fortfarande var oklara. (Endometrios är en sjukdom då vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns utanför livmodern. Var tionde kvinna har sjukdomen och kan på grund av denna ha svårt att få barn).

 

”Vi opererade bort vävnadsbitar och så småningom kom mediciner som blockerar åggstockarnas funktion och därmed minskar endometrios. Under de senaste tio åren har vi kombinerat titthålsoperationer med läkemedel, vilket har varit effektivt hos kvinnor som har haft problem med befruktning” säger läkaren som har hjälpt många kvinnor, som tidigare varit ofrivilligt barnlösa, att få barn.

 

Räknar doktor Sõritsa hur många barn har fött tack vare honom? „Eftersom för behandling av barnlöshet används flera olika metoder (antiinflammatoriska, hormonella och andra läkemedel, operationer samt behandling av män) är det lite svårt att säga, men det är säkert ett par tusen.

 

Sonen följer pappas fotspår

Andrei träffade frun Sveta tack vare idrott – de båda sysslade med fäktning. De gifte sig i 1981 och har tre barn.

 

Deras äldsta son Deniss (27) är också läkare, dotter Dina (22) studerar juridik, den yngsta sonen Sander (14) vet inte ännu vad han vill bli, men är mycket imponerad av storebrodern.

 

Andrei är nöjd med dotterns yrkesval : ”Som läkare har jag ofta svårt att förstå frågor som omfattar både medicin och juridik. Det är trevligt att kunna diskutera sådana med henne.”

 

Han är också väldigt stolt över sonen Deniss och försöker lära honom allt han själv har upptäckt inom medicin. Han tycker att det är viktigt att traditioner samt kunskap hålls levande i familjen. Deniss fru Kristina jobbar också på Elite med rekrytering samt utveckling och tar hand om de internationella patienterna.

 

Andrei var 20 år gammal när Deniss föddes. Det var vanligt under sovjettiden att man skaffade barn tidigt. Numera är genomsnittsåldern för förstfödderskor i Estland 27 år. Unga vill utbilda sig, resa, göra karriär. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att kvinnor helst borde föda sitt första barn innan 35.

 

Andrei och Deniss är inte bara far och son utan också partner. När den ena lär sig något nytt delar han sina nya kunskaper med den andra. Varför valde Deniss pappas yrke? “Det var viktigt för mig att kunna göra människor lyckliga, att hjälpa familjer.” I framtiden vill Deniss som just nu gör sitt sista år som ST-läkare kombinera arbetet som läkare med forskning. Han hoppas att han i framtiden, om kanske 25 år, också kan prata om allt möjligt med sin nu tvåårige son Sebastian.

 

Det tar ytterligare 10-15 år innan Deniss kan bli sin pappas kollega. Nu arbetar han på kvinnokliniken vid Tartus Universitet. Andrei säger att innan man börjar på en privatklinik måste man ha nått en hög nivå. Det är inget ställe för utbildning och därför vill de inte ha oerfarna läkare- även när det gäller sonen. Först måste man skaffa sig tillräckligt erfarenhet.

 

Men varför valde Andrei att bli gynekolog? När han var små följde han sin mamma som var röntgensjuksköterska i Haapsalu. Familjen hade ofta läkare och sjuksköterskor på besök. Sjukhuslivet var intressant, men Andrei ville helst syssla med sport. Föräldrarna rekommenderade medicin och därmed bestämde han sig för att läsa idrtottsmedicin.

 

Efter termin 9 gjorde läkarstudenten Andrei sommarpraktik i Pärnu och då började hans intresse för kvinnohälsa. Han fick hjälpa till lite vid olika operationer i kirurgi, men det var inte tillräckligt intressant. På inre medicin fanns det bara patienter med kroniska sjukdomar och det var inte tillräckligt utvecklande heller. Gynekologipraktiken var däremot spännande : personalen var trevlig och läkarstudenterna fick se mycket. Andrei jobbade på förlossningsavdelningen i två veckor och var väldigt stolt när en familj döpte sin son efter honom.